Att inte planera är detsamma som att planera att inte lyckas

Att inte planera är detsamma som att planera att inte lyckas.

Övervinn din rädsla att tala

Hjärnan är en underlig uppfinnelse. Den börjar funka samma sekund som du föds och slutar inte förrän du står på en scen.

Var tionde svensk är så rädd att tala inför en större grupp att de upplever det som ett handikapp. Men talarskräck går som tur är att bota. Börja med att träna på egen hand.

• Öva i en miljö där du känner dig trygg
• Delta aktivt i debatter genom ögonkontakt och kroppsspråk, du behöver inte säga något
• Ta ordet i diskussioner – även om det bara är en liten fråga
• Om du håller med om vad någon annan säger på ett större möte – tala om det högt

Rädslan har inget med Freud och psykoanalys att göra. Det handlar om inlärning. Genom att utsätta sig för det man är rädd för i små doser och under kontrollerade former inser man snart att inget farligt kan hända. Snart lär man sig att komma över rädslan.

Att lära sig av en gås!

Erik tipsar på sin blogg att vi borde lära oss lite av gässen... så läs och lär!

Fakta 1
När varje gås flaxar med sina vingar skapar det ett 'upplyft' för fåglarna som följer. Genom att flyga i en 'V' formation, blir hela flockens räckvidd för en flygning 71% längre än om varje fågel flög för sig själv.

Lärdom
Människor som delar en gemensam riktning och känsla av gemenskap kan komma dit de ska snabbare och lättare eftersom de reser med hjälp av varandras drivkraft.


Fakta 2
När en gås faller ur formationen, känner den plötsligt motståndet och segheten i att flyga själv.
Den förflyttar sig snabbt tillbaka till formeringen för att dra nytta av lyftkraften från fågeln precis framför den.

Lärdom
Om vi har lika mycket vett som en gås håller vi oss i gemensam formering med dem som är på väg åt samma håll som vi själva vill åt. Vi är villiga att acceptera deras hjälp och ge vår hjälp till andra.


Fakta 3
När ledargåsen blir trött, roterar den bakåt i formationen och en annan gås tar över tätpositionen.

Lärdom
Det lönar sig att turas om att göra det hårda jobbet och dela ledarskapet. Precis som gäss, är människor beroende av varandras färdighet, kapacitet och unika uppsättningar av gåvor, talanger eller resurser.


Fakta 4
Gässen som flyger i formationen tutar för att uppmuntra de där framme att hålla farten uppe.

Lärdom
Vi måste försäkra oss om att vårt tutande är uppmuntrande. I grupper där det finns uppmuntran, är produktiviteten betydligt större. Uppmuntrandets kraft (att följa sitt hjärta eller stå fast vid sina ideal och uppmuntra andras hjärtan och ideal) är den sorts kvalitet vi söker i tutandet.


Fakta 5
När en gås blir sjuk, skadad eller skjuten, faller två gäss ur formationen och följer den ner för att hjälpa och skydda den. De stannar hos den tills den antingen dör eller kan flyga igen. Sedan lyfter de och gör följe med en annan formering eller flyger ikapp sin egen flock.

Lärdom
Om vi har lika mycket vett som gäss, står vi vid varandras sida i svåra tider likväl som i tider då vi är starka.


Så sant, så sant... :-D

Turbochefen

Ledare som gillar att jobba i stark tillväxt tycks ha en större dos av nedanstående egenskaper än andra. Givetvis behöver man inte ha alla nedanstående egenskaper för att trivas i en sådan miljö.

• Otålig – blir snabbt otålig och rastlös, accepterar inte långbänkar
• Tempofylld – Högt arbetstempo, stimuleras av press och stress
• Kaostålig – behöver inte regler och system, trivs med förändring
• Idéprövande – är kritisk till övertygad, avslöjar svagheter i argument
• Beslutsstark – fattar många snabba beslut
• Zoomande – Kan fokusera både på detaljer och helhet
• Intuitiv – litar på sin magkänsla, utreder inte i onödan
• Rebellisk – är självständig och vill inte kontrolleras
• Riskbenägen – gillar att prova nytt och testa, tar gärna risker
• Fem kurvor fram – ligger steget före, blir inte förvånad över förändringar
• Nytänkande – innovativ, otraditionell
• Omtänksam – bryr sig om sina medarbetare
• Självprövande – ifrågasätter sig själv
• Övertygande – entusiasmerar, argumenterar
• Tar kommandot – pekar med hela handen, kan köra över andra
• Krävande – värderar självgående personer, driver på hårt, kan vara okänslig mot de som inte hänger med.

(Listan bygger på en mängd intervjuer utförda av Thomas Ahlgren och Bertil Björkman.)

Rundan - alla blir delaktiga!

Ett stort problem i många sammanhang är att när ordet blir fritt på ett möte, så är det ett fåtal som snabbt lägger beslag på det och sedan bollar det emellan sig.

Ett självklart redskap i mötestekniken är rundan. I en runda får alla deltagare i tur och ordning, utan bli avbrutna eller kommenterade, ge sin syn på frågan.

Både kvaliteten diskussionen och beslutet blir definitivt bättre och vi får ett trevligare möte till på köpet. Med en högre grad av delaktighet ger det dessuotm fler värden i det fortsatta arbetet.

Tips
Om det är svårt att inte avbryta, kan ni se till att den som talar får något att hålla i, en boll, frukt eller pinne. Då skickar man vidare pinnen eller bollen när man är klar, och markerar då att nästa person får ta vid.

Låt alla göra dagordningen...

Ordföranden har stor makt på traditionella sammanträden, eftersom det är han/hon som skriver dagordningen.

Men det finns många andra sätt att göra en dagordning på.

• Skapa en mejllista för alla i styrelsen där ni tillsammans bollar frågorna ni vill ta upp på nästa styrelsemöte.
• Skapa en mall med de viktigaste och återkommande punkterna.
• Låt dagordningen ta halva tiden och resten av halvan till att diskutera någon fråga lite djupare, eller bjud in någon att presentera någon speciell fråga.

Ordföranden förvandlas då till underlättare, vars främsta uppgift är att kolla tid, form och bistå med metoder så att alla får samma chans att komma till tals.

Rensa hjärnan

Innan man börjar en workshop behöver man rensa hjärnan från vardagens funderingar och agendor. Man måste lägga tankar på rapporter, samtal och siffror åt sidan.

Blåsa rent helt enkelt.

Ett sätt är att dela ut ett blankt papper till varje deltagare. Be dem sedan att under fem minuter göra en kom-ihåg-lista över alla saker som de ska göra när workshopen är över. Här finns nu allt samlat, inget är glömt.

Säg till deltagarna att vika ihop pappret och lägga undan det. Nu är det lättare att koncentrera sig på det viktiga, nämligen idéskapandet.

/Lycka till!

Kvalitetssäkra mötet - Möblera om

Varför ska borden stå som de gör i ett konferensrum? På konferensanläggningen kan man alltid önska hur salen ska vara möblerad.

Varför inte ta en stund innan mötet för att möblera om helt i rummet. Allt för att det ska passa just ditt möte.

Om det blir för jobbigt själv, gör det som en aktivitet för alla. Då får man dessutom röra lite på sig, innan man ska sitta ner.

Kaosteater

Här har du som ledare i förväg förberett flera roller, gärna några fler än antalet deltagare. Du skriver ner dessa roller på lappar som du sedan sprider ut och placerar över golvet med texten nedåt.

Exempel på roller är ‘du är fem år gammal och letar efter din mamma’, ‘ditt livs kärlek har precis gjort slut med dig och du vill helst försvinna från jordens yta’, ‘du känner dig väldigt ensam och hoppas på att finna en vän’, du har vunnit högsta vinsten på Bingo Lotto och måste bara berätta för alla du träffar’....

Be varje deltagare ställa sig på en lapp. När alla ställt sig ber du dem läsa lappen och gå in i sin roll.
Låt ‘spelet’ pågå några minuter - inte för länge- sedan ber du deltagarna lägga ner lapparna på golvet, mingla runt lite i rummet för att sedan börja om på nytt fast med nya roller.

När alla deltagarna fått in ett flyt i att gå in i sina roller kan du låta det gå kortare tid innan de växlar över till nya roller.

Efter övningen följer du som ledare upp med frågor som: hur kändes det att vilja vara ensam och bli påhoppad av en superentusiast? Hur kändes det och ha något viktigt att berätta och ingen lyssnade? Vilka bemötanden tyckte ni bättre/sämre om? Varför?

Syfte: Att få deltagarna att reflektera över hur man bemöter andra samt hur man själv vill bli bemött.

Övningen kan vara en inledning på intervjuerna/undersökningarna; vad är bra frågor att ställa, hur uppträder man under intervjun, framförallt hur uppträder man inte.
Sensmoralen i övningen är att behandla andra som man själv vill bli behandlad.

Nyordet kommer 6 år efteråt...

När jag började skriva utbildningsmaterial för Sveriges elevråd - SVEA 2001, hade vi med ett stycke som handlade om att möten i elevrådet inte måste vara kring ett fyrkantigt, ja inte heller runt bord. Ett av tipsen jag gav där, var att ge sig ut på en rask promenad eller joggingtur. Framför allt för att byta miljö, men också för att få röra lite på sig.

Idag kom det, ett tips från ett ledarutvecklingsföretag:

Nyordet:JOBBNING
VAD BETYDER DET? En blandning av jobb och jogging med ett stänk av brainstorming (idékläckning i grupp).

VAR KOMMER DET IFRÅN? En utveckling av promenadsammanträdet. För att hinna allt måste man göra flera saker samtidigt, i det här fallet arbeta och motionera.

HUR ANVÄNDS DET? Ordet används för att beskriva att man ger sig ut på en joggingrunda för att låta tankarna flöda samtidigt som man får motion. Kan användas när man behöver komma på idéer eller hitta lösningen på ett problem. Jobbning kan ske i grupp eller av en person utrustad med mobiltelefon och trådlöst headset.

Visst är det fantastiskt!
Så, om du inte redan prövat, gör det!


Lite tilläggstips:
Om du bara själv ska planera och strukturera, kan det vara ett tips att istället ta en simtur. Där kan du inte skriva massa post-it, inte svara i telefon eller bli störd av kollegorna. Men du kan sortera och plocka fram det viktigaste och planera för det!

Omvandla Måsten till Väljer att

Omvandla "måsten" till "väljer att" och känn och visa att du har kontroll över ditt eget liv!

Jag måste verkligen skriva denna rapporten och gå på det mötet...

eller

Jag väljer att skriva en rapport och presentera den på mötet!

Skillnaden är liten, men ändå så stor. Framför allt blir det mindre gnäll och stön från dig när du måste och måste. Dessutom kanske du själv sorterar bort saker, som du faktiskt inte har valt.

Strukturera och ta en sak i taget

Ja, när man har mycket att göra så kan det vara bra att strukturera lite. Men bara just så lite, så att det inte tar mer tid från det du måste göra.



Tips1

Gör en 4-fältare med

- Viktigt...... - Inte så viktigt



- Brådskande




- Inte så brådskande



Placera sen in de olika sakerna du ska göra, börja med vilken ruta du vill, men kanske med fördel den som heter viktigt och brådskande.



Tips2

Tänk positivt och sluta tycka synd om dig själv.

Säg "Hur ska jag lösa den här uppgiften?" istället för "HJÄLP! Hur ska jag klara av allt?"



Jag jobbar för fullt med detta!

Jag planerar in fallgropar och utmanar mig själv!

Jag satsar 40 timmar på att jobba med ledarutveckling med 10-talet ledare. De satsar lika många timmar var. Det blir ungefär 400 timmar. Tänk om jag kommer hem och inser att ingen har lärt sig något? Att inte heller jag har utvecklats? Då har vi kastat bort nästan 3 månaders arbetstid.

När man planerar utbildningar så ska man ju ha deltagaren i fokus, "eleven i centrum" som alla skolor och kommuner skriver. Men samtidigt så är det ju lögn. Eller jag menar, klart jag tänker på de 10 personerna jag ska jobba med idag, men faktum är att jag nog tänker mer på mig själv. Hänger du med?

Jag tänker så här: jag kan gå dit och blåsa av en utbildning som är tajmad in i minsta detalj. Ett pass tar en timme. Varje timme har sitt innehåll och sina raster, sina papper och sina diskussioner. Allt finns i bakhuvudet, det kräver inte så mycket av mig, merän att jag är där. Men eftersom jag har jobbat med ledarutveckling i 7 år iaf, så har jag hört det mesta som kan komma fram i en diskussion i ett pass som jag kört 100-tals gånger.
Vad ger det mig?

För att jag ska orka och vilja köra ytterligare en utbildning, så måste jag få ut mer av det än bara att träffa nya folkbildare och få bekräftelse på det jag redan gjort, många gånger om. Jag utmanar mig själv, planerar in fallgropar, planerar in frågor och diskussioner som kan få hela planeringen att falla och rubbas. Jag ser till att det finns utrymme att misslyckas och för att lyckas. Jag pressar mig själv att tänka tvärt om, byta bort mina bästa upplägg och bästa pass för att kunna hitta nya, hitta andra och hitta bättre.
Och jag gör allt för mig själv! Kanske är jag egoistisk?

Mer fart på bloggandet?!

Det är lite tomt här ibland...

men då finns det alltid mer att läsa på linus-liv.blogspot.com

Så ta dig en lässtund där så länge...

4-hörn

Diskussionsmetod
En 4-hörn är en diskussionsmetod som är väldigt bra att få igång diskussioner. Här får också deltagarna möjlighet att ändra ställningstagande efter diskussionen. Välj en frågeställning eller ett påstående, till exempel vilken frukt som är godast. Varje hörn i rummet får ett alternativ, till exempel äpple, päron, banan och öppet hörn.

Viktigt att tänka på!
Det är jätteviktigt att det inte finns några rätt eller fel av alternativen, man ska inte kunna svara ”fel” på påståendet. Det är också viktigt att det alltid finns ett öppet hörn där man kan ställa sig om man inte håller med om något eller om man har en egen idé.

Nästa steg är att man får prata ihop sig i hörnen, varje hörn kommer få presentera sina huvudargument för att försöka övertala de andra hörnen att byta. Till sist får varje hörn presentera sig och sina huvudargument och kom ihåg att man när som helst får byta hörn.

En bra start på en diskussion! Här får man också röra på sig lite!

MARS

En enkel kombination bokstäver, som strukturerar och förenklar mötet eller utbildningen

Mål
Agenda
Roller
Spelregler

Exempel

Mål
Att vi ska lära oss mer om hur vi gör en verksamhetsplanering.

Agenda
Vi gick igenom tidsramarna för dagen.

Roller
Linus roll är att leda samtalen, bistå med metoder. Deltagarnas roll är att fylla ramarna med innehåll och tillgodose sig den kunskap man är intresserad av.

Spelregler
Vi enades om gemensamma spelregler, tex. att alla ska få komma till tals, alla gör allt för att dagens ska bli bra, mm.

Hur jobbar man med påverkan?

Strategi, mål och handlingsplan

Använd dig av ”målhuset” och ”checklistan” från ”verksamhetsplanering”.

Det är viktigt att komma fram till hur det ser ut nu, och hur vi vill att det ska bli. Det är först då vi kan komma överens om vägen dit.
Skriv ner nyläge, gör ett målhus och gå sen över till att fokusera på vägen dig.

Sen är vägen inte alltid spikrak som i modellen, men den då kan man vara överens om att man rör sig mot samma mål i alla fall.


I påverkansarbete kan man använda en maktmatris. Där man placerar in de personer, roller eller organisationer man på något sett berör eller jobbar med.




Gör en handlingsplan
Utifrån din nulägesanalys, ditt målhus och dina tankar på vägen dit, skapar du nu en handlingsplan.

Skriv ner ALLT!

Linus tipslista

1. ”Om du tror att du kan, eller tror att du inte kan, så har du rätt” (det handlar alltså om din inställning)
   
   
2. Med samarbete kommer man längst! (Kontakta andra aktörer i din fråga, andra föreningar och personer)
   
   
3. Skriv en rapport. (Den behöver inte vara stor, inte i forskarstil. Utan samla det ni vet, om ni har gjort någon undersökning etc. i ett dokument. Då har man något att hänvisa till.)
   
   
4. Använd Internet. (Ta reda på så mycket stoft ni kan innan. Hur fungerar det i andra kommuner, var har de ni ska träffa för intressen, har andra drivit samma fråga som ni, tidigare)
   
   
5. Håll koll på motargumenten! (Om ni vet vilka argument som går emot era, kan ni enkelt bemöta det med färdiga svar. Då slipper man att bli överumplad.)
   
   
6. Klä kraven i känsla och berättelse! (Känsla för att det ska beröra, och berättelse för att andra lättare ska kunna berätta era krav vidare. ”Lilla Anna från Byn kan inte gå på teater, för att bussarna slutar gå vid 7, stackars henne, det måste bli bättre kollektivtrafik.”

Att planera verksamhet

Varför planering?
Varför är det viktigt i just din organisation? Vilka är argumenten?

Hur vet man vad man ska göra?
Varför gör ni det ni gör, vem ger oss uppdragen, vilka bestämmer vad vi ska göra och vilka betalar?

Tips på metoder

Målhus
Een metod för att planera sitt arbete, sätta mål och konkret kunna jobba med dem.

Längst upp i huset finns visionen, stor och ogreppbar, men som ändå finns där som ett tak på det man gör. Exempel på en vision är att alla unga i kommunen har inflytande över sina liv och en meningsfull fritid.

På övervåningen kommer själva paradmålet, det ni jobbar för. Detta kan också vara ganska stort, men lite konkretare än visionen, till exempel att det ska finnas drogfria ställen att hänga på för alla unga i kommunen.

På bottenvåningen kommer vi till delmålen, som ska hjälpa till att uppfylla paradmålet. Exempel på delmål är att få ungdomscafét öppet fler dagar i veckan, genomföra en musikafton på lokalen etc.


Checklistan

En metod för att dela upp arbete, ta ansvar och se till så att allt blir gjort.

I modell 2 för ni in de konkreta målen, sådant ni kan göra på en dag eller en vecka. Helt enkelt små saker som leder till att delmålen uppfylls.

Det kan vara allt ifrån att ha ett informationsmöte med alla, till att lämna ut flygblad eller gå till kommunen och framföra era önskemål.